han frågade om jag hade träffat nån. och jag svarade jag vet inte. yes people, full kontroll, det är jag det. men jag är verkligen inte den enda boven i det här dramat.
det är ju den här lilla grejen med att veta vad man vill. inte min starkaste egenskap. och idag har jag klantat mig rejält. flera gånger dessutom.
egentligen kanske man borde lyssna på mamma. hon känner det ju i ryggraden liksom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar